Logopeden, Kuratorn och Kirurgen

Den här veckan har jag varit på KS tre gånger, tre olika besök.
 
Måndag: Möte med logopeden
Jag började veckan med ett besök hos logopeden. Dit kommer jag att gå vart tredje månad under mitt första år på testo. Nu i måndags gick läkaren igenom vad som kommer ske varje gång vi ses, vi pratade lite i allmänhet hur jag upplever mig själv i förhållande till min röst. Vilken ”relation” jag har till min rösten, vad tycker själv om min röst? Fick skriva och svar på vissa frågor, helt okej var det.
 
Det som kommer att ske varje gång vi ses är att jag kommer att läsa upp en text, varje gång är det samma meningar och samtidigt som läkaren spelar in det. Vilket kommer bli as coolt att få höra efter jag gått där i ett år. Jag kommer även får ta hem ljudfilen hem när allt e klart. Skit kul! :)
 
Min röst kommer gradvis att bli lägre (hur mycket vet man inte från början) och det är en permanent förändring och inget som kommer att gå tillbaka om man slutar med testo. Förändringarna kommer gradvis och man kan jämföra detta som att komma in i målbrottet. Jag har läst och hört att man kan känna irritation och ha ont i halsen/stämbanden och att man går gärna och försöker ”hosta bort irritationen”. Inget som är hela tiden men känns från och till under olika perioder då rösten förändras.
 
Vi hade dock lite datastrul i måndags och därför kunde jag inte riktigt göra alla övningar men vi fick med det viktigaste för framtida jämförelser och inspelningar. Blev erbjuden att få komma dit på en extra gång för avsluta sista övningen som inte gick att genomföra, men jag tackade nej. Ser sjuk mycket framemot se hur pass min röst förändring kommer bli. Jag passerar ganska bra som kille men så fort jag öppnar munnen så ser man reaktionen på folk runt om kring som börjar undra.
 
 
Tisdag: Möte med kuratorn
Igår så var jag hos kuratorn på ett uppföljningsmöte. Vilket jag kommer att fortsätta med under hela min real-life ”period”.
 
Real-life innebär att leva i det önskade könet ute i samhället, på arbetsplatsen, i familj och bland vänner. För mig blir det ingen större skillnad eftersom jag är redan ”ute”.
 
Vi diskuterade vidare min ”vårdplan” som de så fint heter. :o Vi kom fram till att de e ganska lugnt för mig och att vi ska ses nästa gång i september. Vi pratade mestadels om att jag nu fått min diagnos och jag känner inför det. Även hur jag er på min real-life erfarenhet.
 
 
Onsdag: Möte med kirurgen
Idag var jag och träffade kirurgen för en konsultation inför min masektomi. (Vi pratade även lite om underlivskirurgi). Själva operationen kommer ske någon gång under hösten.
 
Googlade på ingreppet och detta var den bästa bild jag hittade. Lägger inte upp någon bild på en riktig människa som genomgått denna operation. Finns många före/efter bilder som ni kan googla på själva och se resultat. Känns fel och lägga upp någon annans före/efter bilder i bloggen.
 
Bild
 
Ska försöka förklara vad som kommer att ske, det kommer att läggas ett snitt ovanför bröstet (som ni kan se på bilden) och ett snitt under brösten (ungefär på samma ställe som på ovansidan) så tar man bort brösten och drar ner skinnet och syr ihop. Bröstvårtan avlägsnas först för att sedan sys fast igen på ett nytt ställe. (Jätte svårt att förklara hoppas ni på ett ungefär förstår). Jag kan inte med ord beskriva längtan efter denna dag när jag vaknar upp och är platt på brösten. Att äntligen bli av med dessa utväxter som jag alltid varit så obekväm med. Mår otroligt dåligt över att behöva genomlida ännu en sommar med dessa och framförallt när kidsen börjat kalla mig för pappa. Får tänka på att detta är sista sommaren EVER med dessa utväxter och att jag får på något sätt genomlida alla dagar på stranden. Inte många dopp i år. Jag kommer säkerligen gråta av lycka när jag vakan upp och inser att dem är borta för EVIGT!!! Nu är det så nära men samtidigt så långt bort.
 
Nästa vecka kommer en ny uppdatering då jag äntligen får komma till endokrinologen!! Woohooo!!! :)